Bulimi i hemlighet

ÅH! Hjälp!
Jag vill verkligen klara den här dagen.

Men så dyker tankarna upp, som vanligt:
"Varför ens försöka sluta? Mitt liv går ut på det här.."
"Jag får panik! VARFÖR ska det vara så svårt, så dubbelt?

Och jag som hade kommit på en slags lösning.
 
Hetsäter&kräks -> tom, bra känsla, men TÖRSTIG -> dricker massa vatten -> känns tungt, skvalpigt och ovant/obehagligt -> "måste kräkas igen" -> "Då kan jag lika gärna hetsäta en gång till, om jag nu ändå måste.." -> Hetsäter&kräks -> Törstig! -> vattenfylld... O.S.V...

Så, jag kom på den revolutionerande idén att suga på isbitar istället för att dricka litervis med vatten.
Isbit = Inte så stor vattenvolym men räcker länge (känns mer)
Isbit = kylan dämpar svullnadskänslan i kinderna/spotkörtlarna

ÄNDÅ känns allt så meningslöst nu,
och jag känner hur jag lika väl kan ge mig.
 Men om jag gör det, kommer det att kännas meningslöst och
jag kommer att ångra mig, igen,
och så rullar det på..
Åh, skjut mig bara...

Jag orkar inte!


Updat:    HAH! Gissa hur det gick? SKIT! ÅNGER ÅNGER ÅNGER!
              Imponerande, eller hur? Nu mår jag så jävligt att jag skiter i det här. Totalt!