Bulimi i hemlighet

Upphöra? Jag? Nej!
Jag kör på..
Trots att hjärtat slår så hårt,
trots att jag river ut små blodstänk ur halsen,
trots att hela kroppen värker och magen smärtar.

Hetsätit som vanligt idag, och kräktes givetvis efter det.
Sen drällde jag runt på stan i bedrövelse för ett kort ögonblick.
Frös.
Och nu är jag trött, men an inte komma till ro.

Jag vill egentligen bara försvinna, upphöra, dö.
Men jag känner ingenting,
 känner inte tillräckligt starkt för att förmå mig att reagera på något.

Mitt liv är verkligen meningslöst,
det går upp för mig nu.
Så jag tänker roa mig med det enda jag kan ikväll,
hetsa&kräkas.
Det är det enda jag duger till.
Om ens det..