Gamla dagboksinlägg
21/5-11
Alltså, den här jävla vågen är störd. Men det är nog inte vågen det är fel på. Det måste vara min kropp som är obalanserad. För alla vågar verkar väldigt osäkra när de ska räkna min tyngd i kilon. Det blir så hemskt många också.
Något annat lustigt är att jag ju ser större och större (okej, nej, bara lika stor som alltid) ut på bilder och i spegeln. Jag känner mig ologiskt fet. (Alltså stort som ett berg, men jag får plats i huset?) Samtidigt slänger jag mig på cykeln någonstans, och då kan jag känna mig smidig och flexibel. För att i nästa stund, framför spegeln känna mig flexibel som ett kassaskåp.
Jag är så förvirrad och äcklad. Om det inte var så att jag kunde tänka mig att ta livet asv mig p.g.a. min meningslöshet, mitt jävulska mående, min upphörande begåvning och min rena dumhet, så hade jag kunnat ta livet av mig med enda anledningen av mitt utseende.
Jag orkar inte. Jag raderar alla gamla intag. Jag skäms för mycket. Till och med här, inför mig själv! Vilket vrak, jag raderar det här dokumentet så fort jag får chans, nu måste jag sova. (puh, som att jag gör det, jo men tjena…)
Idag:
Haha, ja, NU ett halvår senare har jag raderat det ;)
Förövrigt, jag är där jag brukar. Instängd i min lägenhet, hetsäter ett par gånger i veckan, resten ofrivillig fasta (orkar inte göra något annat än att sova typ) Orkar inte ens med skolan längre. Och just nu fasar jag inför natten, om jag inte lyckas somna ikväll/natt, så lär jag gå upp mitt i natten och hetsäta det som finns kvar här. Och jaa... hur ska jag då orka gå till skolan imrgon klockan åtta? Hehe, ja, det lär inte bli av. Mina betyg lär inte bli av. Min framtid lär inte bli av. Mitt liv lär inte bli av. Ingenting lär bli av.
Jag bara sover och hetsäter, trevligt. Noga med att låsa om mig. Är det för att låsa in mig själv, eller stänga ute alla andra? Jag vet inte, troligen det första påståendet, fast att låsa dörren innebär ju tyvärr de båda.. :(
Och så kom jag på att det skiljer nästan 10kg på nu och då, men det syns fan inte...?
