Bulimi i hemlighet

Föräldrarna har vänner på besök.Middag ute på terassen. Brorsan ute på äventyr i stan. En trött A på sitt rum, undangömd med "middag" på eget initiativ.

För det finns ingen som ber mig att äta. Här hemma är jag helt fri. Fri att skada mig. Och det är så lätt att vara offer, men svårare att agera förövare. Så jag gjorde mig två knäckebröd med smör och ett ägg på. Och en skål med naturell lättyoghurt och en sked honung i, samt några hasselnötter. Och så ett stort glas egengjort iste på frukt té, limesaft, citrnsaft, färsk ingefära, honung och isbitar.

Att vara ensam är riskabelt. Att vara hemma är riskabelt. Att hetsäta tycks vara en enkel lösning. Men den ser inte lika enkel ut längre. JAg klyvs itu. Men ikväll ska jag vara rationell. Har haft en lång varm stund i solen, på en het trappa, med trevligt sällskap och givande samtal. Så jag håller mig lugn än sålänge. Härdar ut. Tänker klart. För att jag äter, något alls.

Men kvällen blir ändå tung, jobbig. Social kväll, lite speciell afton.. så jag överväger att gå ut och motionera. Inte för att bränna kalorier, utan för att få lyssna på go musik och röra på mig, distraheras och hålla mig undan. Eller, hur var det nu?

Skitsamma, ut ska jag. Vågar inte sitta kvar här längre. När jag kommer tillbaka tar jag mig nog ett fint äpple, skär det i tärningar, för att det blir godare då, och strör massa god kanel på. Och så hoppas jag bara så innerligt på att jag kan få stanna i det sedan. Att kvällen går väl. Nya tag imorgon.

Trevlig valborg!