2012-04-24 ? 12:07:35

Nej, nu jäklar!

Stor dos lax och mycket vätska har gjort att jag vaknat med fruktansvärtillamående och svullnad till 1000. Jag tänkte förtvivlat att "Nu dör jag"

Det sjunker förhoppningsvis sakta men säkert under dagen. Skolan har jag inte kunnat gå till.

Men visst har ni rätt därute, det måste finnas någon slags rättvisa, det måste få bli bra en dag. Och jag lovade ju att inte ge mig, jag skulle svika mig själv om jag vände om nu.

Så jag ska på något sätt ta mig till psykologen nu, och närvara på mötet med någon från ABC. Och jag måste försöka vara så ärlig som möjligt, för jag orkar inte ljuga mer. Får inte trassla till det ännu värre.

Det är märkligt och obehagligt hur motivationen kan slås ut av ätstörningens anfall, men någonstans vet vi ju att det ska gå. Det ska gå. Det måste gå. Och det kommer att bli bra. Men det kommer att ta tid, och kraft, och mod.
Jag är inte säker på om jag är beredd, men när är man det? Måste i alla fall försöka. Alla är värda sin chans.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

A


Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!