Bulimi i hemlighet

ÅÅH! Jag blir tokig! Ångestångestångest!!!

Jag hade ju bestämt mig för att det skulle bli en bra dag.
Jag skulle äta. Äta även fast det känns jobbigt.
 Jag försöker äta regelbundet, och tillräckligt.
 Men bara halva dagen har gått, och jag har fått i mig 720 kalorier!


1 kopp kaffe+mjölk+kakao, 1 glas proviva nypon, 2 fincrisp m. ost, kalkon och gurka, 1 skål naturell yoghurt m. varma bär.


Frukosten var inte så jobbig.
Det är bara det att jag får springa mycket i köket när
jag hämtar saker ur skåp, och ut och in i kylskåpet.
Detkänns helt enkelt som att jag bara är i köket, hela morgonen,
och då känns det som att jag äter och äter, hur mycket som helst.
Jag har inte längre någon koll alls på vad som är för mycket!?



Lunchen kändes svårare. Jag var lite stressad.
Visste inte riktigt vad jag skulle äta.
Blev rädd att det skulle bli för lite.
Igår åt jag "bara" 400 kcal nånting. Och motionerade.



Efter träning: Té, mjölk, äppel och kanel att doppa i.


Men nu känner jag att det, i all hast,
istället blev för mycket. För mycket för vad jag klarar av.
Har haft ångest hela dagen. Över hur jag ser ut.
Känner mig tjock och ful. Stor och platskrävande.

Jag är inte fin någonstans. Och egentligen spelar det väl ingen roll hur smal jag blir,
jag ser ut som jag gör ändå. Och det kan jag inte ändra på.
Jag vet inte riktigt om jag orkar. Varför åkte jag hem?
Jo, för att jag vill försöka få det bra nu. På egen hand.
Men jag kommer kanske inte att lyckas, heller denna gång.

Känns som om jag är ännu en dag närmare misslyckande.
 Och mår jag inte bättre snart så kommer något att hända.
 Tar inte jag tag i det, så gör någon annan det.
Och då blir det i deras takt, inte på eget bevåg.

Åh, jag vill inte! Vill intemer!!!